Skrivet av: toktassarna | 15 oktober 2020

running

Hon kan ju, även om vi inte tränar så ofta längre!
Skrivet av: toktassarna | 12 oktober 2020

fotomodeller!

Det är bra att känna folk som är duktiga på kameror. Särskilt när de behöver fotmodeller för ett jobb. Kaia var såklart en stjärna, Minka var en pajas och jag gjorde så gott jag kunde för att följa instruktionerna och få hundarna dit fotografen ville 🙂 Som tack fick vi lite bilder. Alla bilder alltså tagna av David Brohede

Skrivet av: toktassarna | 05 oktober 2020

Kaias öra

Stackars Kaia har inte haft nåt vidare bra slut på sommaren. Efter en bärplockningspromenad var hon plötsligt halt och det höll i sig så länge att jag tillslut lyckades få tag på en veterinärtid. När vi väl kom dit var dock hältan över, men veterinären kunde känna en liten reaktion i höger handled, vilket var samma ställe som jag också fått en reaktion vid.

Vi konstaterade redan då att ett öra var lite småfult, men veterinären trodde tvätt skulle räcka. Så jag tvättade, petade i kokosolja och har även testat honungssalva, men inget har fungerat. Det har lixom inte blivit värre men inte heller bra. Så jag jagade rätt på en ny veterinärtid.

Idag fick vi träffa Tobbe på djurdoktorn som kunde konstatera en ganska rejäl svampinfektion, men det är ändå ett av de bättre problemen att ha av allergin (bättre än bakterier i öronen åxå) så med kortisondroppar borde vi kunna häva det inom nån vecka. Sen får jag bli duktig på att varannan vecka rengöra och även droppa i nån droppe kortison så vi hela tiden motar svampen. Han tipsade om att om jag plockar öronhåret kan man direkt ha på lite kortison så det inte börjar gro när man är där och irriterar det.

Vi pratade även om bilrädslan. För det är nog rädsla, inte illamående. Och vi fick lite lugnande som vi kan ge inför längre bilresor som till Åland eller Hästberg. Annars är det bara thundershirt och Adaptil liksom. Hon skakar redan när hon ska in i bilen, stackaren. Det blir ju lite tråkigt att bara gå promenader hemmavid, men just nu försöker vi hålla bilresorna till så mycket minimum vi kan. Och det verkar gå bättre i Simons bil av nån anledning, kanske för att de ligger så trångt i den buren?

Skrivet av: toktassarna | 22 september 2020

Kaia vill inte åka bil :(

Jag vet inte riktigt när det här började, men Kaia vill inte längre åka bil. Kanske kommer det från krocken för lite mer än ett år sedan? Jag vet inte, men under våren har det blivit tydligare och tydligare att hon inte vill åka bilen. Hon har dreglat i den, och hon vill inte gå till den. Jag trivdes inte jättebra med Caddyn jag heller, så jag bytte ut den, först mot en Volvo som visade sig vara skräp och sen köpte jag helt enkelt Fridas Focus, hon köpte min Caddy så tillslut kan man väl säga att vi bytte bilar rakt av.

Första resan med Focusen gick till Hästberg och då tyckte jag ändå Kaia var okej. Vi kunde rasta på en rastplats utan koppel och hon kom ändå till bilen (med Caddyn så stod hon 20 meter bort för att sen komma krypande och lägga sig ner utanför bilen när man envisades). Men nu vill hon inte åka Focus heller. Inte ens om hon får sitta i bälte inne i bilen.

Jag har testat ge henne ingefära men det verkar inte hjälpa öht. Jag kan inte riktigt avgöra om hon mår illa eller om hon faktiskt är rädd, men får hon sitta i Simons knä i bilen är hon iaf lugn. Men det är ju inte nån bra lösning alls.

Just nu är hon lite ful i ett öra pga allergin vilket ju kan påverka balansen, men så har det ju inte varit hela året. Och jag har inget minne av att det här kom direkt efter krocken heller så jag är lite osäker på om det går att koppla till den. I Caddyn satt de ju i bur så att de inte kunde se ut, och Kaia verkar uppskatta att se ut, men nu när hon kan det verkar det inte räcka längre.

Med Corona och så så åker vi ju inte så himla mycket bil, det är inte flera timmar varje helg. Men ett par gånger i veckan vill vi ju till Rimforsa (just nu åker vi dit på torsdagar och hem på måndagar, heja hemmakontoret!) och ibland vill vi ju göra utflykter till typ Hästberg eller närmaste klätterklippa.

Jag känner mig lite maktlös just nu, jag vet inte riktigt vad jag ska testa härnäst. Jag hade hoppats på att bilbälte och få åka inne i bilen skulle hjälpa för dit är iaf vart hon vill gå, hon går aldrig till bakluckan på bilen längre utan alltid till dörrarna.

Lilla fina Kaia, vi har det lite jobbigt just nu ❤

Skrivet av: toktassarna | 14 juli 2020

Klokapselbrott 😕

Första dagen på semestern lyckades minkebarnet slita av en klo i en gallertrappa på husses jobb. Vi märkte det inte ens först, hon var plötsligt halt när vi skulle doppa hundarna innan bilresan ner till Småland, men jag såg inget då utan det var inte förrän vi kom fram och hade möjlighet att undersöka i ljus som vi såg att hela den yttersta klon på vänster fram var helt borta.

Som tur är har jag ju en syster som ska bli djursjukvårdare så efter att ha pratat med henne tog jag kontakt med en veterinär via app under helgen som sa att vi måste visa det hos veterinären så Minka fick åka tillbaka till Linköping med hussen och ta en akuttid där. Det såg dock bra ut så 6000 kronor senare hade hon nyklippta klor och ett recept på metacam.

Nu har det gått snart tre veckor och hon slipper både tratt och sko och får nog bada igen bara värmen återvänder. Hon lärde sig såklart trycka tratten mot sin egen tass och skavde upp ett sår på ovansidan så de senaste dagarna har det varit ett större problem än själva klobrottet.

Fick tag på en tratt genom agilitynytt på Facebook, fanns i Vimmerby!
Rörde sig ganska smidigt med sko tillslut!
Skrivet av: toktassarna | 29 juni 2020

SM för alla 2020

Världen är ju fortfarande upponer och SM ställdes in, men vår härliga agilityklubb bestämde sig för att köra conceptet som Corona Cup-gänget startade och köra ett SM för alla, alla som ville kunde alltså anmäla sig, en bana släpps, den byggs på olika klubbar, man filmar och skickar in. Alltså alla har ju extremt olika förutsättningar och banorna blir såklart inte exakt likadana överallt, men iaf en rolig grej som aktiverar en lamslagen agilityvärld.

Jag anmälde båda hundarna trots att vi inte tränat sen forever och verkligen inte är i fysisk agilityform nån av oss efter den här våren, men för att stötta klubben tyckte jag ändå det var en rolig idé. Nu hann jag bara köra hoppbanan på ett enda varmt pass innan semestern tog mig ner till Ventzelholm, men jag skickade iaf in mina filmer på varsin hund. Och vi hade sjukt kul med banan!

Och tänk att Minkebarnet faktiskt sitter i starten. Hon tjuvstartade EN gång på hela träningspasset, när jag vände mig om för att titta på henne. Tänk att det gick att lära om. Och tänk att det sitter kvar trots att jag tränar så himla lite numera.

 

Skrivet av: toktassarna | 29 mars 2020

Världen är upponer…

Världen är upponer och hundarna är just nu mest hos Simon där de kan vara utomhus hela dagarna. Även om jag jobbar hemifrån så har de nog roligare där.

Allt är inställt på egentligen obegränsad tid men vi tar det en vecka i taget. På ett sätt känns det skönt att jag nästan helt slutat tävla agility själv redan.

Nu väntar vi bara på att Coronastormen ska vara över och att saker ska bli som vanligt igen.

Skrivet av: toktassarna | 22 februari 2020

kurs och attackerade

Hundarna har varit på olika äventyr idag, Minka har varit med mig på kurs och Kaia har varit hos sin kompis, en kille som känt henne hela sitt liv egentligen, de är nästan lika gamla. Han kan inte ha någon hund själv så han lånar Kaia ibland, precis som min familj lånade labradoren Bruno när jag var i hans ålder och min familj inte kunde ha egen hund. De har det väldigt trevligt tillsammans, sist skulle de titta på film, busa och läsa tillsammans ❤ Denna gång hade de dock extremt otur när de var ute och gick och två lösa hundar (jättestora enligt utsago, vet inte ras) attackerade Kaia. Som TUR VAR så regnar det och blåser rätt mycket idag så jag hade skickat med ett täcke som hon hade på sig och hundarna fick bara tag på täcket och Kaia verkar ha klarat sig utan synliga skador. Men både pojke och hund var väldigt rädda och ledsna när det hade hänt. Jag  ska kolla och känna igenom henne ordentligt bara hon fått slappna av lite här hemma.

Medan Kaia var där var Minken och jag på kurs för Veronica Bache. Jag har ju lite dålig agilitymotivation just nu och mina hundar har faktiskt inte sett ett hinder sen vi var och tävlade i början av december. Minken var superduktig, lyhörd och glad. Jag hinner ju dock med henne lite bättre än de andra som körde BC, dels för att hon är mindre såklart men även för att hennes hoppteknik faktiskt suger. Hon hänger i luften alldeles för länge. Men att lära om det känns inte alls som ett projekt jag är sugen på att ta tag i, tyvärr. Vi får se vad det blir av det, utan bättre hoppteknik har hon inget att konkurrera med i trean även om vi skulle få till en nolla nån gång. Däremot känner jag mig mer motiverad till att jobba på våra höger och vänster, vi har ju snurrat runt köksbordets ben rätt mycket sen Dorotakursen för typ ett år sedan men inte riktigt lyckats överföra det till hopphinder men nu fick jag lite verktyg för det och lite tips på övningar och progression i min placering (som ju inte ska betyda något för hunden tillslut).

Minken var faktiskt oväntat duktig det passet vi fokuserade på svängorden, och sååå gullig när hon saktade ner till trav på vägen mot hindret för att hon skulle hinna tänka, man verkligen såg hur hon ansträngde sig, tittade åt ena hållet men valde sen rätt ändå. Gullehund, jag tror verkligen hon kan ha nytta av att ha kommandon så hon kan tänka lite själv efter att hon fått kommando. Hon vill ju veta rätt långt i förväg vad som ska hända.

Skrivet av: toktassarna | 14 januari 2020

Jul på skilda håll

Den här hussen vi har han är inte så speciellt förtjust i kyla, så på vintern försvinner han utomlands och med den alldeles utmärkta statliga julen i år bestämde jag mig för att följa med. Biljetter bokades redan i maj och under hösten hade jag stort bryderi om var hundarna skulle vara. Assie tog sig an Minka, vilket fick en sten att släppa från mina axlar. De känner varandra väl, Minka brukar trivas hos Assie och hon känner Assies hundar. Minken är ju en känslig själ…

Kaia var jag inte lika orolig för och hon hade flera ställen som kunde tänka sig ha henne eftersom hon är typ världens enklaste hund men hon slutade hos Caroline där hon hade charmat tonåringar så de tillbringade julafton liggandes på golvet för att få mysa tillräckligt.

Så himla skönt att hundarna haft det bra, de har skickat bilder och filmer och har verkat ha det så bra att jag knappt trodde att de skulle vilja komma hem igen. Men att de haft det så bra har ju gjort att jag kunnat njuta än mer av min semester.

Och jag hade inte behövt oroa mig. Kaia kom hem först och var suuuuperglad att se mig. Minka kom inte hem förrän dagen efter och jag mötte henne ute själv för att jag ville se hur hon var mot mig först innan jag fick konkurrens av Kaia. Hon vart åxå jättejätteglad att se mig. Och sen blev Kaia såååå glad när jag kom in med Minka ❤ De är jättegulliga med varandra och leker med leksaker och springer på skolgården och verkade faktiskt jättenöjda med att träffas igen.

Nu väntar vi bara på hussen som tycker att det är kallt 1,5 månad till innan han kommer hem…

 

Skrivet av: toktassarna | 02 oktober 2019

DRA!

BK ordnade draghundsprovapå med Dennis och Madde och jag var med och fick en massa bra tips på hur jag ska få hundarna att faktiskt dra. Mest handlar det ju tyvärr om att skippa det här slaskspringandet i mitt joggtempo där det blir astungt för dem att dra. Så antingen gå eller springa FORT. Ha halsband på hundarna och ha dem springande ”vid sidan” om jag vill jogga. Träna in ett startkommando och kör korta korta intervaller i början, typ 10 sekunder.

Och kör lite weightpull, särskilt med Minka som inte riktigt förstår grejen med att ta i och jobba. Hon är ju stark som en isbjörn den där Minken men var musklerna kommer ifrån (förutom att hoppa jämfota upp i ansiktshöjd) vet jag inte riktigt för hon drar inte. I sele drar man nämligen inte (hon kan dra som en idiot i halsband så hon går oftast i sele). Men om hon får dra kätting och på kommando kanske hon kan förstå vad man ska göra i selen när man ber om det? Vi testade springa intervaller och Minka ökar bara farten, hon drar fortfarande inte även om jag springer så fort jag bara kan.

Vi fick även prova kickbike och cykel och det var kul men jag tror inte mina hundar har kampvilja och jakt nog i sig för att dra i de hastigheterna. Däremot vore det kul att kunna cykelmotionera i trav så jag slipper springa själv 😛

Older Posts »

Kategorier