Skrivet av: toktassarna | 18 augusti 2017

ensamma hundar

Vi är ju tillbaka i rutinerna med jobb igen och jag fortsätter hålla koll på hundarna från jobbet med Teamviewer som gör att jag kan styra min dator hemma från jobbet och alltså slå igång kamera, kolla på Audacity och jag tänker även att jag ska kunna skypea hem och prata med hundarna åxå men det har jag inte fixat än.

De är inte knäpptysta. Tyvärr. Men jag tycker ändå det är okej som det är nu. Såhär ser det ut idag:

Skärmklipp

På sex timmar skäller de alltså tre gånger, varje gång ca 3-4 minuter. Jag hoppas verkligen att grannarna står ut med det. Men jag undrar åxå lite vad de skäller på? Hör de något (att linjen är liiiite vågig mellan de stora vågorna är för att jag har musik på)? Ser gör de iaf inte eftersom jag har en grind till hallen.

Jag tänker att jag ska kolla om det är samma tid varje dag de skäller, men eftersom jag inte slår igång inspelningen samma tid varje dag är det svårt att veta. Man ser ju inte klockslag i Audacity.

Skrivet av: toktassarna | 14 augusti 2017

Den träffen!

Alltså den träffen!!!

Skärmklipp

Skrivet av: toktassarna | 14 augusti 2017

Lotus

Mina föräldrars collie Nova börjar bli riktigt gammal och de insåg att de inte ville vara utan hund. Jag förespråkade en lite mindre hund den här gången (de hade labrador med förut) och började leta efter en sheltie åt dem. Den skulle vara runt året och ganska stor, så inte steget från collie till mindre hund skulle bli alltför stort. Men en sheltie är lättare att hantera, går att ha i famnen, går att bära, får lättare plats i bilen osv. Så med lite hjälp av sheltiebekanta här i Sverige hittade jag Lotus, och mina föräldrar föll direkt. Och han föll för dem. Han hämtades till midsommar och fick en tuff första vecka i Hästberg med syskon som kom och gick, nya hundar, katt osv. Lite osäker tonårskille försökte verka tuff.

Jag hade redan lovat att passa honom när föräldrarna skulle åka och segla. Lotus tyckte nog att det var en extremt dålig idé att den där tanten och hennes tokiga svarta hundar skulle passa honom, men när föräldrarna åkt flyttade jag helt enkelt upp i dubbelsängen där syrran och Lotus sov. Han var INTE nöjd första natten men sen släppte han det helt. När det inte blev så många möten hela tiden (innan bodde jag på nedre våningen så mina hundar var inte där hela tiden) utan vi hade dem ihop jämt så fungerade det så himla bra. När syrran sen åkte och jag tog med mig Lotus till Helenelund och mötte upp mina sommargäster fungerade han nästan som en av mina hundar, han gjorde som de gjorde helt enkelt, även om han inte hälsade på gästerna en enda gång utan höll sig till mig om han tvunget måste vara med en människa. Han tom lekte med Minka en gång och han lärde sig superfort att matutdelningen gick till som att jag först kastar ut mat till Kaia, sen till Minka som alltid står kvar vid mig och tittar på mig och sist kastade jag ut till honom. Mycket duktig kille som sov hela nätterna och följde med på kafé!

När vi sen kom tillbaka till stan och föräldrarna kom hem hade han riktigt svårt med att välja var han skulle sova, med sin älskade mattemamma eller med sina nya kompisar?

När jag sedan kom till Dalarna hade Minka börjat löpa och stackars Lotus är lite för ung för att fatta varför hon tryckte upp rumpan i hans ansikte hela tiden. Men de fortsatte vara kompisar och jag hoppas att de kommer hänga ihop många år framöver när jag hälsar på familjen, han var en riktigt trevlig och rolig liten kille när den första ”nafsa i benen”-fasen gått över!

2017-07-19 09.08.42

Skrivet av: toktassarna | 14 augusti 2017

Noseworkträning

Igår var jag till Barbro Ekenberg för att gå runt i hennes fina skogar, plocka lite blåbär och få experthjälp med noseworken. Kaia och jag gick ett introtillfälle innan semestern på BK och eftersom hon varit halt och vilat större delen av sommaren har det varit superbra aktivering för henne. Vi har picklat på lite efter eget huvud, hon har fått göra frisök efter tesil med möbeltass i på olika ställen vi varit på. Nu fick jag lite mer grundlig träning och jäklar vad fint hon jobbade! Med hjälp av snabbare belöning fick jag henne nästan att inte slänga upp tassarna på nummerskyltarna som vi hade gömman i och i slutet vågade vi även lägga ut några kartonger bland gömmorna och hon demolerade dem inte! Hemma är problemet att hon så fort hon sett en kartong tänkt att hon ska stå på den istället för att leta efter något så jag har inte använt kartonger än. Men målet är ändå att vi ska göra ett doftprov nån gång i höst, även om jag inte tänkt tävla!

Kaia var iaf riktigt duktig (jag är ju alltid imponerad av henne men även Barbro tyckte det) och jobbade jättehårt och jättelänge. Vi gjorde lite ”tomsök”, dvs belönade för att hon jobbade även när hon inte hittade gömman och vi avslutade med ett fordonssök och ett sök i en hög drickabackar där hon fick visa att hon vågar klättra på saker och dessutom envist jobbade på när hon inte nådde källan direkt utan fick gå runt trots att hon ju hade den i nosen.

Jättebra träning för mig att läsa henne, och en massa tips på hur jag ska belöna, hur jag ska ”starta” henne och hur jag ska föra henne (löst koppel!).

Stackars Minka fick inte vara med inne i hagen där vi tränade och hon var heeelt förtvivlad. Hade jag fattat hur stressad hon blev hade jag lagt henne i bilen. Att hon skäller är väl en sak men när vi kom ut till henne var hon så stressad att hon bajsade löst och spydde upp alla blåbär hon stoppat i sig i skogen. Stackars lille hund. Undrar om det bara var det att hon inte fick vara med eller om hon var stressad över att hon var på andra sidan ett staket tillsammans med tre BC som hon inte kände (som struntade totalt i henne). Hon är en liten orolig själ den där…

Skrivet av: toktassarna | 12 augusti 2017

födelsedagsagility

Finns inget bättre sätt att fira sin födelsedag än att åka på roadtrip med tävlingskompanjonen och bästa vännen Bea (vi firar 15 år som vänner i vinter!). Den här gången till Mönsterås och tre lopp var.

Hopptvå hade ett nästan (för oss) omöjligt slut men det spelar ju ingen roll när Minken tycker att slalom bara behöver ha 11 pinnar när man kan dra till en tunnel sen… Men en sekvens med lagerhandling fixade vi fint!

Första agilityloppet var svårt för våra ofärdiga running, hon satsar helt enkelt alldeles för hårt rakt fram och när jag äntligen fick henne att svänga tillbaka mot mig hann hon ta ett extra hopphinder på vägen. När hon sedan gjorde en perfekt gunga slet jag upp belöningen och hoppade snabbt över ringbandet och matade i henne köttbullar utanför medan jag talade om vilken bra gunga hon gjorde.

Andra agilityloppet var en riktigt trevlig bana av Roger, efter small pratade jag lite med en tjej som körde en superduktig liten cocker som var rätt lik Minka, de missade i en sekvens som jag utifrån funderade väldigt mycket på hur jag skulle lösa bäst och hon sa att hon velat mellan två och valt fel, så jag valde hennes andra alternativ (som även var det jag funderat på och som kändes bäst när jag gick banan) och banne mig om vi inte satte ett snudd på perfekt lopp! Gungan, ja, den kunde ha varit bättre. Men vi fick inga fel och vann klassen på dagens snabbaste tid.

Sååå bra födelsedagspresent, tack minken!

Skrivet av: toktassarna | 10 augusti 2017

partybrudarna

Semesteruppdateringar får komma lite pö om pö. Tänkte bara kort skriva vad som hände sista helgen i Hästberg. Vi hade fem hundar och sex personer där och allt var lite rörigt, Nova började bli trött på allt och för att mina hundar inte skulle behöva stryka längs väggarna lämnade jag dem nere i Svalboden en stund på lördagkvällen. Jag kollade på bänken och plockade för säkerhets skull bort de två raderna choklad som fanns kvar innan jag gav dem mat och lämnade dem vid sjutiden.

Strax före nio tog jag min bok och tänkte gå ner till mina hundar. Redan när jag öppnade dörren och de inte trängdes i dörröppningen anade jag oråd… Och på sängen låg Minka och gnagde på Rimadylburken…. När Kaia var halt tidigare i somras fick jag en 100-burk utskrivet. Undrade lite varför jag fick så många men tänkte att det kan ju vara bra att ha hemma. Det var det INTE! Rimadyl smakar lever. Hundarna tyckte nog det var väldigt trevligt att hitta en burk godis och mina hundar har inga problem med att gnaga sönder en hårdplastburk. Tyvärr.

Det fanns alltså typ 70 tabletter kvar i burken (som jag måste ha missat på bänken för att den stod tillsammans med alla flaskor rengöring och sprayer som jag hade för att rengöra Kaias hotspot, hon har inte haft en bra sommar hon…). Nu fanns det snarare 10 kvar…

Vit i ansiktet rusade jag upp till Röda huset och kastade mig på telefonen för att ringa Falun djursjukhus medan Pontus googlade på Rimadyl och Mia ringde Ann-Marie för att få tag på distriktsveterinären. Falun stängde sin akutkö 21.00, jag ringde typ 20.50, så det var bara att kasta oss i bilen (pappa fick köra, jag satt i baksätet och frågade ständigt hundarna hur de mådde) och åka in för att kräka dem.

Efter att ha dissikerat högarna rätt noga kom vi fram till att det nog bara var Kaia som ätit några tabletter, men jag ville inte ta med mig Minka hem till skogen OM det skulle visa sig att hon ändå överdoserat. De fick stanna på dropp, kol och observation över natten båda två.

Tur i oturen var att jag hade gett dem mat innan, att jag hann ringa innan nio och att de nog ändå kräktes inom två timmar efter intag. Otur att det var en lördag såklart, det blev inte billigt….

20170729_223646

Dagen efter fick jag hämta mina partybrudar igen. Partybrudarna som festade på droger och fick ”magpumpas”…

De fick magmedicin de första dagarna men blev snabbt helt återställda faktiskt. Jag tror vi klarade oss utan men. Den här gången med…

Skrivet av: toktassarna | 06 augusti 2017

Minkefilmer

Hemkomna från semestern, har inte tävlat så mycket men Minken har hunnit ta sin sista pinne i hopptvå. Har film från ett superfint lopp i Väsby där vi tyvärr missade lite pinnar i slalom (ska det aldrig bli säkert??) och från pinnloppet i Lindesberg som blev väldigt skakigt mot slutet då jag fick bromsa och bakombyta mig igenom det sista. Hade tur med hundradelarna och tog den sista pinnen.

Agilityklasserna går bra men vi rundar hinder lite här och där fortfarande, runningen ger lixom en extra fartskjuts…

Skrivet av: toktassarna | 11 juli 2017

Semester 

Vi är på Åland och gör just ingenting. Kaia haltar fortfarande så vi går knappt några promenader, hänger i trädgården, försöker bli kompisar med Lotus, tränar lite nosework och running contacts. Umgås med mina syskon. Njuter av att inte göra något alls. Läser mycket böcker såklart. Vilar. 

Skrivet av: toktassarna | 27 juni 2017

Minkebarnet på kurs

Jag nappade på ett erbjudande att gå kurs i Stockholm kvällen före midsommarafton, det är ju nästan på vägen till stugan om man tar vägen över Stockholm istället för över Örebro. Men det lät roligt med tre timmar tillsammans med Dorota, Linda och Gunilla. Och Minkebarnet imponerade! Glad och full speed som vanligt såklart, men visade sig både lyhörd och kunnig, måste våga satsa med henne! Fast våra running är inte så generaliserade än, ny balans med tunnlar under och handling efter var alldeles för svårt. Och gungan behöver vi lite påminnelser om att man måste vänta tills den slagit ner innan man får skynda vidare.

Men i övrigt, så duktig liten mink! Det är det där med att jag måste hämta upp henne på ställen och dessutom mjuka upp svängar FÖRE hindret och tala om tio meter innan vart hon ska, då går hon som på räls!

Kaia fick äta lite godis i gräset och ligga lös medan jag körde. Nog så jobbigt.

Framme i Hästberg var vi vid midnatt, nästan ljust fortfarande och bara två älgar på vägen utanför Ludvika.

Skrivet av: toktassarna | 26 juni 2017

halt Kaia igen

Det finns mer att säga om midsommarhelg och kurs med Minkebarnet i Stockholm men det som främst hänt är att Kaia på fredagen blev sådär oförklarligt halt igen på vänster fram och har varit riktigt riktigt halt hela helgen. Hittar inget som verkar ömma, ingen svullnad, ingen värme men hon lixom håller ut benet lite från kroppen. De första stegen är hon superhalt och sen sätter hon ner det lite lite. Sträckning? Hon har vilat hela helgen, igår när vi kom hem fick hon Metacam och i morse gick hon lite bättre på det men vi håller oss till koppel och femminutare.

Vi hade varit på promenad med mamma och hennes nya Lotus, sen gick vi till sjön, hon simmade, vi kom hem, de sprang en repa runt huset och plötsligt var hon lika halt som för ett år sedan. Samma ben.

Older Posts »

Kategorier