Skrivet av: toktassarna | 29 april 2018

Minken, all or nothing

Minka har nollat 50% av sina lopp i helgen, det känns bra! Idag var det ju tvåan och vi ville gärna ha en sista pinne. Första banan kändes helt okej, men minken gjorde en S-sväng över ett hinder i början, fick sned uppfart på A-hindret som jag fick stötta upp och drog sedan på en tunnel hon nog hade sett redan innan hon gick upp på At. Fel tunnel. Men slalom var grym och balansen var bra.

Sen väntade vi igen, men det är ju Minken proffs på. Jag gillar att tävla i Tranås för skogen runt klubben är fantastisk med både många stigar så man inte behöver mötas så ofta och jättebra offroad-möjligheter. Vi gick rätt många steg idag med.

Till andra loppet hade balansen gått ut och gungan kommit in. Lite nervös för hur väl bromsen satt men med gunga som hinder 2 gick det så bra att bromsa att JAG ville hetsa iväg innan den slagit i medan Minken snällt stannade kvar. Sen var det bara att springa, babysat inte alls tycker jag utan löpte på som jag ville och hon tog hinder bakom mig eller framför mig men på ordkommando. A-hindret tittade jag inte ens på utan koncentrerade mig på wrappen som skulle komma efter. Den blev inte vacker men alla pinnar låg kvar och hon vände inte åt fel håll nånstans eller sprang runt nåt hinder. Vi tog ledningen med några hundradelar och behöll den klassen ut.

Minka vill dock bara till bilen när hon har ätit sina köttbullar. Inte så att hon är rädd men hon är nog lite spänd på tävlingsplatser eftersom det dyker upp hundar överallt hela tiden och hälften av dem verkar INTE nån ha koll på i Minkens ögon 🙂 Hon tycker om att vara i bilen, så är man inte i skogen eller vid banan innan start så kan man lika gärna vara i den tycker hon. Alltså får Kaia följa med på prisutdelningar och mingel och sånt. Skönt med en bufferthund. Undrar om det skulle hjälpa med ett gult band på kopplet?

Bästa med helgen förutom 50% nollor: min kropp känns stark och ändå pigg trots att ena låret stramar. Den svarar när jag ber om mer tryck.

Annonser
Skrivet av: toktassarna | 28 april 2018

Utomshuspremiär i Tranås

I vanliga fall har man ju åtminstone tränat lite innan Tranås men i år har jag bara skuttat några hinder under veckan, inte tränat bana eller ens nån vettig kombination. Så den gamla rädslan att släppa Minken lös kom fram igen  första loppet. Jag vet inte vad jag är rädd för egentligen, hon gör ju inget dumt. Skulle aldrig dra från plan eller bara sticka nånstans. Hon har bara lite svårt att bromsa och tar nåt extra hinder på en linje jag inte sett… Och när jag blir rädd för det blir jag passiv. Vilket garanterar att hon ser en annan linje än den jag visar henne alldeles för sent… Så första loppet blev en disk, jag stod redo att putta henne runt ett hinder men hon hittade en egen linje som gick till fel tunnelingång.

Sen hade hon vansinnigt lång väntan, tur att hon trivs i bilen.

Kaia har hunnit bli lite tjock i veckan, jag har inte mått bra och dessutom haft mycket att göra så hundarna har lite bott i bilen i veckan, de har fått följa med men inte in. Och jag har sovit/vilat istället för att promenera. Då lägger kastraten på sig direkt. Första loppet orkade hon inte lyfta på tassarna och rev både i en push och sista hindret. Inte ens maxade hinder. Det blir ordning på maten och promenaderna i veckan!

Mellan Kaias båda lopp körde XL två lopp så vi hade lång paus där, passade på att göra två eukalyptussök, båda duktiga trots att vi var på tävlingsplatsen.

Kaias andra lopp var en lite mer varierande bana och nu orkade hon hoppa ordentligt, vi nollade och kom faktiskt fyra trots att jag hamnade fel i en sväng och skickade henne på en S-sväng istället för en wrap. Duktiga pippin!

Minka fick köra samma bana och jag gick och peppade mig själv, jag är inte rädd, jag kan flyga och jag ska vara alldeles för tidig med mina signaler hela tiden! Och det fungerade! Vi nollade trots en liten utflykt mot en tunnel och där jag hamnade fel med Kaia gjorde jag en reverse spin istället för framförbytet jag råkade göra med Kaia och det blev jättebra, hon klarade att varken ta hopphindret, slalom eller tunneln hon inte skulle ta på vägen till nästa hopphinder. Och slalom var GRYM! Men medium är ett getingbo och trots att hon slog Kaias tid med 1,5 sekunder räckte tiden bara till typ fjortonde plats. Vi behöver sätta ännu bättre lopp för att kunna konkurrera högre. Men jag vet ju att det finns där, bara jag låter bli att vara rädd för att släppa lös kanonkulan på plan!

Idag var bra träning för i morgon, då ska Minken köra två agilitytvåor och jag ska inte vara rädd alls. Och vi ska inte flyga, vi ska springa!

Härligt att utomhussäsongen är igång, roligt att träffa alla igen och även om jag inte var jättenöjd över att köra Minkens första lopp vid åtta och det andra vid 18 så var det ju kul att hinna prata med så många vänner under dagen. Och gå. Över 17 000 steg kom jag upp i!

Skrivet av: toktassarna | 26 april 2018

Tävla nosework?

Jag har ju inte tänkt att jag ska tävla nosework. Det är apdyrt, jag får bara gå med en hund, det är svårt att komma med på tävling, man får inte titta på de andra hundarna (vad gör man en hel dag på tävlingsplatsen??). Men. Så är ju hundarna (särskilt minken) så hiiiimla duktiga. Körde på Stisses ställe igen i onsdags och de är så jätteduktiga. Jag tog till mig av det jag lärde mig sist och fick ytterligare bra tips på att styra mer ”agilityaktigt”, planera söket bättre, låta hunden jobba utan att övervaka den. Och ha längre koppel, så jag ska klippa en spårlina tror jag, blir nog inget mer spårat i den här flocken.

Hur får man råd och tid att tävla en gren till då? Om jag skulle kunna hitta en fodersponsor….

Skrivet av: toktassarna | 23 april 2018

Cykelkärra!

För att gå roligare promenader än Vallaskogen och för att ta mig till klubbarna gör jag ganska många bilresor som är under 5 km. Inga problem att cykla, men hur får man med sig hundarna?

Såhär!

2018-04-14 15.11.30

De hatar det och jag var opedagogisk nog att tycka att ”Jägarvallen, det blir lagom som första tur”. Runt kvarteret hade varit bättre… Men nu har jag fastsurrningsgrejer så de inte kan röra sig en tum och kanske lär de sig gilla det när de märker att vi kommer till roliga ställen (Minken börjar PIPA efter typ en kvart!). Med elcykeln är det inte superjobbigt, men visst, jag var rätt trött efter att ha cyklat till HU, tränat i 1,5 h och cyklat hem.

Målet är att inte ta bilen till VARJE grej iaf. Ibland behöver jag bilen ändå, för det är saker i den jag behöver eller för att jag måste stanna och handla på vägen hem (jag försöker iaf planera så jag gör många saker varje gång jag tar ut bilen).

Jag tycker jag kör alldeles tillräckligt på mina rätt långa resor på helgerna… Jag måste inte köra varje dag inne i stan!

Skrivet av: toktassarna | 18 april 2018

Nog tränar vi trots vintern!

Nu får vintern faktiskt vara slut även om aprilväder kan innebära vad som helst. Vinterträningen får iaf vara slut. Nästa vecka ska det ut hinder, så det så! Annars kommer jag bli knäpp snart. Men det ÄR roligt med vinterträning åxå. Vi har haft så himla bra grupp i klass 3. Bra övningar, bra feedback (som vanligt, jag måste bli TIDIGARE med mina signaler!) och hundarna har fått köra båda två varje gång fast jag bara har en hundplats, det blir lite mindre per hund bara.

Minkas running är fina mot manners minder, okej mot hinder och katastrofala om hon inte har nåt att sikta på. Targetmatta inköpt från Oh My Dog. Beställde med träffgaranti så jag hoppas verkligen det fungerar 😛 Vi måste åxå börja svänga. Men först ska vi tävla nästa helg redan! Och då hoppas jag verkligen att vi kunnat träna nån gång ute, annars vet jag två hundar som kommer vara galna.

Kaia är så jäkla fin. Super-kf. Det jag gör är litar på att hon tar dem. Då gör hon det. Petar jag, då gör hon det inte. Däremot har hon tappat lite slalomsäkerhet, om jag börjar fixa med håret (glömmer jag hårnålar till vårens tävlingar kommer det gå åt helvete) så går hon ur. Det är ju så bråttom till nästa ställe! Ska bli så roligt att tävla henne åxå!

Lite nosework blir det med, idag var vi på Stisses ställe och tränade. Fick en massa bra tips som att ta det lugnt, röra mig hela tiden, långt koppel, hålla mig bakom och tyst men ändå försöka lägga upp en strategi för söken så de får bästa förutsättningarna. Minka var som vanligt en stjärna idag så henne ska jag verkligen bara hålla klaffen med och låta henne jobba. Kaia var klättrig men nosade ändå samtidigt. Vi behöver träna på låga gömmor så hon slutar tycka hon är så jäkla duktig som vågar klättra på ALLT 😀

Skrivet av: toktassarna | 18 april 2018

Alltid Dalapåsk

Kan man bakdatera bloggen? Det har visst gått rätt länge sen påsk. Men vi åkte som vanligt till Dalarna. Där är (var?) så mycket snö att vi väntade till långfredagen istället för att åka upp på torsdagen och vara där första natten ensamma innan resten av familjen kom som vi brukar göra. Så vi åkte via Örebro och hälsade på kusinfamiljen som flyttat in i hus på mormors gamla gata, fick smarrig lunch och kom sedan till Hästberg alldeles strax efter att ålänningarna kommit.

Vädret var fantastiskt och snön var djup. Vi som brukar röja och fixa utomhus kunde inte göra så mycket så istället stickades det en del. Och så åkte vi skidor! Pappa, syrran, jag och mina hundar åkte till Gyllbergen och kavade runt i spåren bland en massa andra människor. Träffade på en gammal barndomsvän som numera bor i Falun, hur stora är oddsen? Hundarna fick testa att dra mig och om det tyckte de såklart INTE och när de väl drog ja då gick det så fort att jag stod på näsan flera gånger för att det lixom kom saker i vägen och de har inte nån broms precis 😀

Istället åkte vi på sjön i byn. Alldeles perfekt, platt, snö på isen så inte halt alls. Helt underbart faktiskt. Hundarna kunde vara både lösa och dra mig lite. Med betoning på lite… Kaia arbetar iaf litegrann men Minken nöjer sig med att trava bredvid mig, ungefär som när jag försöker springa med dem. Fast på den fria vidden vågade jag jaga på dem lite, styra gick ju inte och bromsa fick jag göra genom att haka av dem från bältet, men OJ vad härligt det var när de fick upp farten och jag kunde hjälpa till med lite stakning bara!

Vi sov oppepå, kallt och skönt (men lyhört!). Hundarna fick ha ullpyjamas nattetid. Och jag fick bära dem upp för stegen. Och ner… Men bara första morgonen, sen lyckades jag få upp dörren på gaveln och den stegen kan de klättra både upp och ner för själva. Så praktiska hundar ❤

2018-03-31 14.20.492018-03-31 16.28.062018-04-01 10.37.512018-04-01 21.00.39

Skrivet av: toktassarna | 12 mars 2018

Minkens nollade lopp

Lycka är gulliga klubbkompisar som filmar ens lopp fast man inte bett om det ❤

Minken undrar ”men näj fåj ja spjinga då?” ”Nuuu, nu spjingej ja!”

Skrivet av: toktassarna | 11 mars 2018

Kaia på pallen och Minkens första nolla i trean!

Helgen har varit lång och agilityfylld. Först dömde jag tre klass 1 alla storlekar i Söderköping i lördags. Banorna var riktigt roliga och bra att döma med mycket rörelse. Mina hundar hade tråkigt.

Sen åkte jag till Disa i Stockholm för att sova där. Kaia hade banvandring kl 8 i morse, innan XL skulle köra, vi banvandrade tillsammans (98 ekipage och två banvandringar… Tur att det var en lätt bana!). Sen väntade vi och hade tråkigt (jag virkade en ruta) tills det var Kaias tur. Hon var laddad och glad och när hon är sån så är jag nästan säker på att hon kommer nolla för hon är konstigt nog väldigt lyhörd när hon står och gapar och röjer innan. Så vi nollade. Och kom trea! Helt oväntat eftersom jag tyckte banan var väldigt lätt, men det var visst några som rev de få hindren!

Det andra loppet var en rolig och snabb bana men jag tappade bort mig lite och orsakade en vägring och sen gick Kaia ur slalom efter 10 pinnar för ovanlighetens skull.

Sen var det small och vi hade tråkigt och stickade början på en tröja i garnet ”mintchoklad”.

Efter en halv evighet (nä, det gick faktiskt ganska fort ändå) var det äntligen Minkens tur! Vi började med samma bana som Kaia nollade och Minken försööööökte bromsa till slalom men lyckades inte riktigt och hamnade på fel sida av första porten. Ändå nöjd med att hon försökte och inte bara brände på och tog tunneln. Hon anstränger sig verkligen numera! Sen släppte jag henne lite på hindret efter slalom, men vi behöver träna på att trängas efter slalom. Dolda tunnelingångar kunde hon iaf och slutet var fint, nöjd med lösningen på hindret efter tunneln, ändrade min plan två hundar före…

Mediums andra bana var inte samma som large körde och det var en bana som absolut inte passade en Mink. Sväng och runt och sväng och bryt linje efter tunnel och hej och hå. Jag sleeet runt henne men ett bevis på att hon mognat och lärt sig och är i hand numera är ju att det faktiskt gick, även om det var stooora svängar i slutet särskilt så drar hon inte så långt som till något annat hinder. Och slalomsekvensen var faktiskt otroligt duktigt av henne! Vår första nolla i trean!

Skrivet av: toktassarna | 02 mars 2018

Kaia-fina fyller år!

Min själsfrände blir hela sju år, tänk att jag levt ihop med henne så länge. Vi har varit med om så mycket tillsammans och hon är den jag litar på mest i världen. Och hon litar på mig. Ibland är det som att vi kan läsa varandras tankar. Hunden som alltid har koll på mig även när hon ränner i skogen så jag inte ser henne. Men som jag alltid vet kommer tillbaka inom någon minut, hon är nästan alltid jämsides med mig på stigen. Som gör vad som helst som jag tycker är roligt, som hade kunnat bli precis vad som helst om jag hade bett henne.

Hon har agerat läshund åt barn och läromästare åt hussen, hon har tävlat rally, htm, viltspår, noseworkprov och såklart en himla massa agility. Hon har ett BPH som visar att hon faktiskt är en riktig superhund och ett utställningsresultat som säger att hon är vacker dessutom. I mina ögon är hon den vackraste hunden jag sett, särskilt utan päls 🙂

Hon är den som lägger sig tillrätta i knät och kan ligga där hur länge som helst. Hon är den som springer springer springer i skogen.

Min bästa vän. Så enkelt.

27605831_1527396117382286_1838835059_o

Skrivet av: toktassarna | 26 februari 2018

kurs på norska

Nån gång i höstas beklagade jag mig i en chat över att agility med Minka känns lite som att stå på toppen av en kulle och släppa en kanonkula att rulla neråt, så springer man bredvid den och försöker putta på den för att få den att ändra riktning, men den svänger lixom inte och den går INTE att bromsa. Personen jag chattade med sa ”det kan jag fixe” så när kursdatum kom ut anmälde jag mig omedelbart. Kurs för Jan-Egil Eide i Stockholm Hundsportcenter alltså.

Sedan dess har Minken dock kört ihop sig lite med mig och jag är inte längre typ RÄDD när jag släpper lös henne på banan, hon anstränger sig faktiskt för att komma ihåg att det är jag som styr. Men kurs skadar ju inte.

Förutom många fina ord om mitt minkebarn (och frågan om varför jag kör med vantar, den bits!) så är väl lärdomen från helgen att jag måste träna mer muntliga kommandon med henne. Om jag skulle klara att lära mig höger och vänster själv vore det ju ingen dum idé. Jag ska undersöka vart Minken tycker att back är, hon verkar ha valt ett håll för hon svänger inte alltid mot mig (vilket Kaia gör). Så får väl det andra heta lelele eller rajrajraj beroende på vart back går? Dessutom MÅSTE hon kunna mer självständiga runt. På ordet alltså. Oberoende av vad jag är ska runt alltid betyda baksida. Vi ska jobba på det.

Kaias jobb har varit att vara lös medan jag kört Minken. Hon är bra på det. Antingen ligger hon och tittar på Minken (och väntar på FRI) eller så minglar hon med åskådarna. Hon är tyst och stör inte.

Lördagnatten sov vi hos syrran i Uppsala som visade sig ha flyttat in i huset bredvid det där Malin och Jonas bodde när jag hälsade på dem för nåt år sen. Så vi gick samma fina promenad på söndagmorgonen (jag hade sovmorgon). Fast med mer snö, sist var det juni när jag var där…

En föreläsning i bandesign fick vi med oss från lördagkvällen med. Borde verkligen öva mer, jag vet ju det. Men när ska jag ha tid med det när det finns så mycket annat roligt jag vill göra??

« Newer Posts - Older Posts »

Kategorier