Skrivet av: toktassarna | 30 september 2018

Kaia stjärna i Herrljunga!

Åkte ensam ner till Herrljunga för att köra årets sista tävling utomhus. Vädret har pendlat hela veckan, det såg fint ut i början men sen blev det sämre och sämre och sen lite bättre igen och förutom att planerna blev oväntat leriga för att vara en fotbollsplan så var det ändå okej, nån regnskur, men det var under XL 😛

Kaia var först ut, första banan kändes inte som att vi skulle ha någon som helst chans på, men jag bestämde mig för att bara samla nollor. Och vi nollade. Och det gick rätt fort. Så vi kom faktiskt trea! Pinne och allt!

Den andra banan var lite klurigare och en snäll Kaia tog en massa hinder rätt bakom mig och vi nollade igen. Vilket ännu färre gjorde (fast alla 7 som tog sig runt var faktiskt hindernollade) och vi kom tvåa! Två gånger på pallen på en dag, jisses!

 

Minka som hade legat i bilen i sådär 7 timmar när det äntligen var hennes tur gick inte att kontrollera alls i första loppet. Inte kunde jag kontrollera mig själv heller för jag startade henne alldeles för tidigt. Vi har tränat på tunnel under balansen i veckan. Det kunde hon. Man skulle dock ta balansen…

Hoppbanorna passade ju inte Minka så bra då, eftersom de passade Kaia… Den första kom jag typ 5 hinder på. Sen hittade hon inte en dold och bortvänd tunnelingång så där har vi nåt att träna på. Det andra loppet gick suuuuperbra. Jag tog ut henne mycket längre innan det var hennes tur och gick runt vid starten med henne, kanske är det mer hennes melodi? Annars brukar jag hålla mig i skogen tills det är bara några hundar innan. Men efter tre tunnlar på rad tyckte Minken att vi inte behövde ta det hinder som skulle tas innan den fjärde tunneln så hon drog direkt dit. Det var nummer 17 typ så vi kom ju rätt långt innan disken. Var rätt besviken på mig själv när jag kom i mål, men hon hade ju grymt kul iaf och i början av loppet försökte hon iaf göra som jag ville 😛

Lilla Minken, hon skulle behöva så väldigt mycket mer och kontinuerlig träning än vad jag ger henne just nu. Kanske skulle vi ta ett sabbatsår från tävlandet och bara gå lite kurser och försöka täppa till de där luckorna hon har i kunskapen, som att stanna i starten (vilket går bättre om jag försöker lura upp henne men jag tjuvstartar ju själv långt innan jag borde släppa henne..) och gungan. Och lära in de där orden vi så väl behöver, hääär måste sitta bättre, hopphopp ska betyda ”hoppa men sen händer det nåt” och back och runt förstås.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: