Skrivet av: toktassarna | 25 juni 2018

midsommar i Lund

Hade inte så stor lust att fira midsommar i Dalarna i år och valde därför att tillsammans med Helena, Teo och Himla dra till Skåne och Nutrolins midsommaragility på Lunds BK och vilken vinstlott, även på vädret! Det regnade när vi körde ner på fredagen, vi hade knappt lämnat tävlingsplatsen söndag eftermiddag förrän det kom en skur men vi har inte sett en droppe på hela helgen. Det har varit lite blåsigt, det är ju Skåne, men det har nog varit bra för annars hade det varit väldigt varmt.

Helena och jag har typ bara gått omkring helt lyriska och pratat om hur trevligt vi har. Det har verkligen varit supertrevligt. Banorna har varit riktigt riktigt bra (och lååånga). Sällskapet har varit trevligt, midsommarfirandet var fantastiskt roligt och hungriga har vi verkligen inte gått. Eller kalla och blöta. Allt har varit super!

36188149_1995237704120888_4035367914872766464_n

Ja, minus resultaten då, för några såna har jag inte att skryta med. Utom kanske att Kaia NOLLADE ett agilitylopp igår! Första på flera år 😀 På en bana som dessutom var 220 meter lång! Det är mycket slitande för matten det 😀 Annars har det varit en del disk och nåt lopp med rivning. Hon har gjort  bra saker, det har hon, men hon är lite för tung för tillfället. Kastrerad tik, över 25 grader varmt och en matte med trasiga fötter har inte gett henne tillräckligt med motion på sistone. Sen har hon några saker som hon får ta på sig, att stensäkert hävda att man visst skulle ta ett hinder till innan slalom, att inte hitta slalom alls igen efter att jag tog ur henne då hon tog fel ingång och så. Och så kanske hon inte har varit på så många fler kontaktfält än alla de där hon lyckades ta i det nollade loppet 😛 Men vi har haft kul och jag har kommit på att jag måste köra henne ändå ganska olikt Minka, särskilt i starten där Minken ser linjen själv men Kaia har all uppmärksamhet på mig. Bara jag är tydlig och visar henne gör hon ju som jag ber henne.

Minken har varit en supermink men inte ett helt lopp i taget. Enda loppet vi kom runt rev hon ett hinder. Hon har öht rivit mer i vår än hon nånsin gjort, funderar på att boka tid för att kolla kroppen på henne. Men hon har gjort suuuuupersaker hon med! De flesta diskar har varit ett enda hinder för mycket. Eller ett för lite. Hon har gjort fantastiska slalomar utom en enda ingång som hon missade. Hon drar på hinder och hon försöker försöker försöker jobba tillsammans med mig. Och balans-långhopp-slalom igår (samma sekvens som i Kaias nollade lopp) gjorde hon så WOW att jag tappade bort mig helt och orsakade en vägran efter tunneln och sen tog hon typ fem hinder extra. På tre svängpass har hon ändå fattat (?) att svängsvängsväng iaf inte betyder att hon ska ta hindret som står rakt fram, även om själva träffen inte alltid blir bra. Men det bästa med running är ju att man blir så hög på de gånger det blir rätt.

Lärdomar från helgen: PRATA MER under loppen. Orka det i 220 meter 🙂 Minka behöver svängord på hinder, antagligen två olika, ett för svag sväng och ett för skarp sväng. Kaia behöver tydligare matte i starten. Midsommarstänger kan smyckas med långskaftade rosor. Och åk till Skåne oftare ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: