Veni vidi vici…

Klass 2 i Valla ikväll, jag cyklade först upp o dömde de två första klasserna, när large började tog Roger (som ritat kvällens banor) över och jag cyklade hem, vilade en stund på soffan (har oroande ont i ländryggen sen två veckor) och traskade sen tillbaks tillsammans med Kaia. Kom tillbaka alldeles lagom, gick banan, oroade mig lite för att det var trångt o jag hade svårt att komma ihåg den, var onödigt nervös, skärpte ihop mig, gick in och la min jacka med Kaias godis i i målområdet o satt henne i starten. Och sen körde vi ett jättefint lopp där jag visst kom ihåg hur jag skulle snurra runt alla hinder och när jag skulle ta tunnlarna från vilket håll och vips var vi på upploppet som gick längs hela långsidan med tunnel-däck-hopp-hopp. Jag hävde ur mig ett ”ta den” och vips så var Kaia i mål. Jag kom en bit efter, men tog i allt vad jag hade jag med…

Få hundar slår långbenta Kaia på den typen av bana, vi låg tydligen efter enligt Tobbes mellantider innan upploppsrakan men där tog vi igen det och gick i mål på en ledartid som höll sig genom hela klassen. Den sista lilla sheltien kanske hade kunnat ta oss om den inte hade hoppat tillbaka över ett hinder. Eller kanske inte, som sagt, upploppsraka är nåt som Kaia äger på. Men snabb var den, sheltien! Riktigt kvick och fin hund!

Jag är nöjd med att jag varken fegade eller sejfade, jag missade inga byten (fast jag hade tänkt lite på att framförbyta 3-4 men valde ett blindbyte istället, hon kändes som om hon hade koll på linjen i starten ändå) och jag släppte henne på långa skick till tunnlarna för att hinna placera mig bäst.

Pratade lite med den andra schappeföraren efter loppet, hon tänkte visst åka hem och klippa sin hund hon med 😉 Jag tycker att Kaia är lite väl lurvig just nu, pälsen på sidorna har hunnit börja stå rakt ut vilket gör att hon faktiskt ser ganska tjock ut. Hon är inte tjock, men pälsen är det. Den här längden på päls räcker definitivt till på vintern, det kommer inte in kyla eller väta till huden. Tror att senast jag klippte henne helt var i början av november, sen dess har jag klippt huvud, tassar och svans bara. Jag hoppas Ostern orkar tugga sig igenom mängden nu när det börjar bli vår…

Signe fick vara hemma med husse medan vi tävlade och vi gick hem och firade vinsten med choklad (valde det istället för rosett) och cider. Precis som det ska vara 🙂

Tyvärr tror jag inte nån filmade loppet, jag glömde lite bort att be nån göra det och jag tror inte Linnea som brukar spontanfilma var där just då. Synd, men jag har det i huvudet, särskilt upploppet!