Skrivet av: toktassarna | 01 december 2013

Skrytpippin

image

Även i år har Kaia en del att skryta om. Tävlingssäsongen är slut för i år, jag tycker inte vi har tävlat så himla mycket men 45 lopp har vi fått ihop, några av dem inoff (ÖM där vi nollade två och hade fem fel i ett och vann med laget i år igen) och några av dem lag, innan vi lade ner lagtävlandet för att istället bygga stabilitet och fart individuellt. Av de officiella loppen har vi gjort 11 nollor och tagit pinne alla gånger utom tre (en av de gångerna körde Assie, när jag var i NY). Vi har alltså pinnar nog för att flytta upp till klass III när vi vill det. Kommer dock inte att göra det förrän tidigast tills utesäsongen börjar, jag kommer att träna mycket sparsamt i vinter och antagligen blir det fullkomlig agilityvila de närmaste månaderna.

Vi har väldigt många diskade lopp åxå, men det har till stor del varit riktigt roliga lopp, hon börjar hitta klöset och farten och med det kommer även några extra hinder och egenpåhittade linjer. Det gör mig inte så mycket, hon fyllde två år i mars och jag gör just nu hellre fort med fel än noga och rätt men allvarligt och ”långsamt”. Det som isf är bekymmersamt är att vi har fått alldeles för många kontaktfältsfel under året. Det är där vårt fokus kommer att få ligga nästa år och ärligt talat känns det inte som nåt jätteskojigt att träna…

Förutom en massa agility har vi tävlat två andra grenar, ett öppenklass viltspår har vi testat där vi tog oss runt med ett tredjepris vilket jag i efterhand är rätt nöjd med med tanke på att vi inte har tränat ett enda spår sen anlagsprovet som vi gick våren 2012 och det dessutom var väldigt torrt i marken. Och så har vi tagit upp en helt ny sport för mig, Heelwork to music. Roligare än väntat och klart nåt jag kommer fortsätta pilla med de här mörka månaderna när trapphuset är enda stället att träna på.

BPH har vi ju åxå genomfört i år där Kaia visade att hon är precis så trevlig och bra som jag upplever henne i vardagen. En alldeles utmärkt liten hund helt enkelt.

Jättekul att rasklubben uppmärksammade våra framgångar förra året! Fast jag undrar hur välkommen jag egentligen är i klubben med min minivorsteh… Jag vet att jag inte är ensam i världen om att klippa min schappe, men i Sverige känner jag mig ganska ensam på tävlingsbanorna, både med schappe i sig och synnerhet med en renrakad en… Men vi får väl se, intresset för Kaia är ofta ganska stort när jag är ute på tävlingar och kurser, hon är en genomtrevlig och rolig hund. Och när man får se hur de ser ut under all päls så ser man dessutom hur sunda och välbyggda de ser ut att vara!

(Jag har förresten slutat jobba med resultatmål. Men hade jag gjort det hade vi uppfyllt dem, så det så.)

Annonser

Responses

  1. Grattis till er!

  2. Bra jobbat och vilken fin säsong ni haft!! 🙂 Var det förresten inte en rakad shappe på htm tävlingen? 🙂

  3. Kaias brorsa ja 🙂

  4. Vilken härlig säsong ni haft och vilken underbar tränings och tävlingskamrat du har i Kaia:)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: