Skrivet av: toktassarna | 24 november 2011

Lovis inte så trasig som hon ser ut…

Lovis har ju alltid gått som en kratta, hon är konstigt byggd, bred bak och med lösa armbågar. Men på senare tid tycker jag hon gått sämre än vanligt, även om hon inte har ont någonstans. Och med tanke på att hon börjar bli lite till åren så kände jag att det var dags för en fyskoll. Även om vi inte direkt kör så mycket agility längre så ville jag veta om det är dags att pensionera henne helt.

Vi fick en koll både av Marie och Arne på Norsholm, suveränt med veterinär och fysioterapeut som samarbetar. Och kontentan är att det inte verkar vara något mer fel än vanligt på skelettdelarna men att musklerna runt triceps är jättespända och korta. Hon har tom svårt att sätta ner höger fram i vissa situationer och haltar helt enkelt. Men, fortfarande utan smärta. Jag har ju märkt att hon stöder dåligt på det benet, ställer man henne på sagostenen syns det tydligt i tassavtrycken. Men konstigt nog är hon ändå ganska jämt musklad, så hon använder iaf benet.

Till Lovis stora glädje så fick hon simläxa. Så mycket raksträckor som möjligt och inga små åttor eller nåt som gör att hon tar i utåt, hon ska sträcka benen rakt framåt. Hon ska åxå gärna simma lugnt, hur nu det ska gå till… Hon får fortsätta med agility med låga hinder (och nån enstaka gång kan vi säkert tävla åxå om vi hemskt gärna vill). Men precis som jag tänkt tidigare så kommer jag inte att köra däcket, iaf inte så länge det inte finns delbara som delar sig även för hennes lätta touch. Höger ben reagerar inte lika snabbt och hon har svårare att lyfta det ordentligt så risken är att hon slår i med det.

Sen är det massage och streching som gäller. Och Back on Track-täcke… Var via Djur & Uteliv och de skulle få in hennes storlek på måndag. Att försöka få i henne glukosamin skadar inte, även om det inte är leden som verkar vara problemet. Promenader är inga problem, skulle jag märka att hon blev trött är det ju bara att ta henne under armen en bit… Men faktiskt tycker jag det är så att hon är riktigt pigg på promenaderna, bara man får fram henne under sängen…

Skulle hon få ont kommer vi såklart att sluta med agilityn. Men jag är tacksam för att hon får fortsätta, det är det hon älskar mest av allt i livet (möjligtvis undantaget att sova på mitt huvud) och att ta bort den glädjen för oss båda, det skulle kännas extremt jobbigt.

På bilden är det nog lite extremt, men det syns tydligt att hon avlastar benet.


Svar

  1. Finaste Lovis! ❤ Skönt att läsa att allt ser helt OK ut :o)


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: