Skrivet av: toktassarna | 06 juni 2011

födelsedagsagility

Lovis fyllde hela åtta år igår och jag är rätt säker på att om hon hade kunna önska sig något hade det varit att få köra agility. Jag hade anmält till Oskarshamn lite för säkerhets skull, om Daniel skulle vara tvungen att jobba hela helgen. Sen var jag lite tveksam till att åka, jag jagar ju egentligen bara sista nollorna för AG Brons-titeln och visste att jag inte skulle klara referenstiden i hoppklassen. Men å andra sidan var vädret lagom varmt, tävlingen lagom stor, husse kunde tänka sig att följa med och Lovis har ju ingen aning om att vi inte klarar tiden… Så vi packade in oss allihop och åkte genom ett sommarvackert Småland till kusten.

Agilityklassen var en riktigt rolig bana och Lovis gjorde ett fint lopp, nollat och tiondeplats. Hon seglade iväg lite efter andra hindret, jag startade ”rakt” med henne o det brukar betyda att man ska springa rakt fram fort 🙂 Hade jag startat på andra sidan hade hon blivit snävare efter tvåan, men jag vet inte om det egentligen hade gått fortare. Vore intressant att ta tid. Vann gjorde Jannie med Inna, jäklar vad det gick! Gissar att de debuterade i trean efter att ha blivit uppflyttade på lördagen? Snyggt och kul!

Hoppklassen var åxå en rolig bana men jag visste som sagt att vi inte skulle klara tiden. I medium var det tre som klarade den o då höjdes den ändå en sekund. Fast på det lopp vi gjorde ska vi fasiken inte klara tiden för det var inte rakt nånstans där det skulle vara rakt 🙂 Oj vad det vinglade. Men ett hindernollat lopp till samlingen iaf. Glad Lovis fick korv i mål istället för den äckliga Ceasar-köttgrytan som jag försökte bjuda på efter första loppet.

Husse var som sagt med på tävlingen och därmed hela flocken. Kaia var lite jobbig första minutrarna, hon tycker av nån anledning att det är lite otäckt när hundar skäller (men det är å andra sidan det enda hon verkar tycka är otäckt). Men efter fem minuter i utkanten av en agilitytävling hade hon kommit över den rädslan och svansen var i topp så gott som hela tiden. Utom när hon sov, vilket hon gjorde mest överallt. Passivitetsträningen är än så länge verkligen inga problem. Hon hade åxå fullt fokus på mig (eller rättare sagt på lunchen) när den serverades genom att träna sitt och mellan, vilket är de enda saker hon kan som inte kräver ”hjälpmedel” som targetstickor eller targetplattor… Borde kanske hitta på lite fler såna tricks!

Det var åxå det längsta Kaia åkt i bil faktiskt, de flesta bilresor vi gör är ju inte ens en timme långa. Men det tog hon med ro. Men hon börjar växa ur sin bilbur, nu måste jag bygga om i bakluckan för att få plats med allihop!

Annonser

Responses

  1. Kaos var också sån när han var liten, reagerade väldigt på hundskall. Undrade vad jag skaffat mig första gången jag var på en tävling! Och tyckte det var lite konstigt, min uppfödare har många hundar och de är inte direkt tysta 😉 Men det gav med sig rätt snart. Kan tänka mig det är rätt stark varningssignal hos valpar?

  2. Ja, det är tydligast när hon inte ser hunden som skäller, och det lär väl vara en varning om något.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: